hola

ÅHHHH. Jag saknar Lasse.
Jag saknar hans busiga huvud,
hans speciella personlighet.

Jag saknar alla våra mysiga turer i skogen,
och alla arbetstimmar i ridhuset.

Jag saknar att se hans fina huvud kika ut
genom boxen varje gång jag ska lägga mig.

Baby...









Får se om vi åker och hälsar på han snart, Cissi pratar iaf om det.
Hoppas bara inte att jag är inne i en känslig period då, för då kommer
jag garanterat inte att klara av det !

Men han har det ju bra där borta, man får tänka så..
men jobbigt är det , tyvärr.

Det är så jobbigt att det är hästarna med den speciella personligheten
man ska fastna för. Det är farligt det.
Min första häst, Robin |||, hade en grym personlighet
och det är nog han som fått mig till den envisa ryttaren ja är idag.
Sen har vi Larco, vi va ett team han och ja! Och han, hade personlighet, hoho.
Och sedan Lasse, mysiga lasse.

Nej, nästa gång blir det en vanlig häst. Utan personlighet som man fastnar speciellt för.

Depp inlägg ja vet, men de lär man få ha ibland med!