hola

När det kommer till min lillebror, så är nog jag en ytterst beskyddande människa.
Typ som nu ikväll, när han jag & marcus var ute med hundarna. Han åkte longbord och vi andra gick.
Helst av allt skulle jag nog vilja att han hade hockeyutrustningen på sig, utifall att han skulle ramla.
Men det vågar jag inte säga till honom, för jag vet att han blir irriterad på mig då ;)

Och när han åkte i vägkanten, då ville jag säga varje gång det kom en bil: " daniel, akta bilen," " daniel, ser du bilen" aa okej.. det sa jag också.

Samma när vi är och kollar på hans matcher. Jag vet att danne har ett sjujävla humör, det har vi alla " larssonar".
Och när han någongång råkar släppa in ett mål, så vet jag hur arg han blir, och då vill jag helst
bara springa ner på isen och ge han en kram. haha

Är ganska töntig när det gäller min Lilla lillebror.
Som dock inte är så liten längre.
Han har växt om mig och allt, och han fyller 15 om ca 2 månader.
Nu låter jag som en hönsmorsa men, måste dom växa upp så fort? haha

Tror jag är beskyddande av en anledning, och det är för att jag älskar min lillebror! <3


Även om han inte verkar älska mig, haha....





Är vi nå lika han och jag?